Blog Image

Djuren och livet

Om bloggen

I denna blogg skriver och delar jag med mig av kunskap, tips och åsikter, lite mer runt omkring djuren, mig och mitt liv på ett friare och mer personligt sätt. Gillar du djur så är detta helt klart en blogg för dig!

Välkommen hit! :)

Marsvin och kanin

Djurvård, Kanin, Marsvin Posted on Sun, August 26, 2018 20:52:20

Att hålla kanin och marsvin kan ju vara en bra idé, då kan man ju ha båda djurslagen utan att de tar upp så stor yta och de äter ju ändå samma saker. Supersmart idé – eller?

I själva verket finns det 3 mycket viktiga anledningar till varför det INTE är en bra idé att hålla kaniner och marsvin ihop. Vissa menar att man inte ens bör hålla dessa arter i samma rum/utrymme…

1. För det första så är kaniner och marsvin helt olika arter. Marsvinet tillhör gnagare och kaninen räknas som ett hardjur, vars matsmältningssystem är mest jämförbar med hästens! Att de tillhör olika arter innebär också att de “talar olika språk”. Därför har de inte så stort utbyte med varandra och mår helt klart bäst ihop med en kompis av sin egen art.

2. För det andra så förekommer det en väsentlig skaderisk i och med att kaniner tillåts gå ihop med marsvin. Kaniner har kraftiga bakben och kan faktiskt sparka och skada marsvinet. Om man dessutom har begränsat med resurser i buren, t.ex. ett gömställe eller en matskål med pellets så bäddar detta för extra konflikter.

3. För det tredje så kan faktiskt marsvinet bli sjukt av att bo ihop med en kanin. Kaniner kan naturligt ha en bakterie (Bordetella bronchiseptica) i sina luftvägar som orsakar lunginflammation hos marsvin. Har man otur och kanske inte heller upptäcker symptomen i tid så kan marsvinet avlida till följd.

Så kort sagt är kaniner och marsvin tillsammans en dålig idé. Både individerna och arterna vinner på att hållas med en artfrände.



Katter som kissar utanför lådan

Djurvård, Katt Posted on Fri, August 10, 2018 11:06:39

Hjälp min katt kissar utanför lådan!

De flesta som har haft katt har vid något tillfälle stött på
problemet med katter som väljer att inte använda kattlådan till det som var
tänkt. Om inte den egna katten kissat utanför lådan har Du säkert hört om
problemet av någon annan kattägare, men vad kan man egentligen göra åt
problemet? Här kommer 7 tips:

1. Boka in en veterinärundersökning

Kissar katten på golvet eller kissar den mot vertikala ytor så som
väggar, dörrar m.m.? Om katten kissar på golvet, sängar, soffan eller andra
olämpliga ställen så bör man som första steg ta katten till en veterinär för
undersökning. Detta för att utesluta medicinska problem så som
urinvägsinfektion, Idiopatisk cystit och urinsten. Kissar katten mot vertikala
ytor så rör det sig om urinmarkering, vilket är vanligast förekommande hos
okastrerade hankatter och kan i de flesta fall avhjälpas genom kastrering. Så
oavsett vilket är det läge att besöka veterinären.

2. Rent och fräscht

Även katter vill ha en ren och fräsch toalett att göra sina behov
på. Se till att kattlådan rengörs minst en gång dagligen, gärna både morgon och
kväll. Om man använder en klumpbildande kattsand är det lätt att avlägsna kiss
och bajs dagligen med en skopa. Rekommendationerna är också att alltid erbjuda
en kattlåda per katt + en extra. Vilket gör att man bör ha 2 kattlådor till en
katt och 3 lådor till två katter o.s.v.

3. Val av rengöringsmedel

Tänk på att inte använda samma rengöringsmedel till kattlådan som
du använder när du städar resten av bostaden eller de fläckar där katten gjort
sina behov utanför lådan. Många använder t.ex. klorin till kattlådan och då bör
du undvika att städa kattkiss på andra ställen med detta medel, så att allt
inte luktar ”kattlåda”.

4. Preferenstest av låda

Det kan vara så att katten inte är nöjd med det/de
toalettalternativ som erbjuds, därför kan man prova att erbjuda olika typer av
lådor: med tak, med eller utan lucka, endast med spillkant, större låda etc.
Även lådans placering i hemmet har betydelse, oftast vill katter inte göra sina
behov i en hall eller på annat ställe där det är mycket ”trafik” i hemmet.

5. Preferenstest av sand

Katten kanske inte känner sig helt nöjd med valet av sand/material
i kattlådan. De flesta katter gillar att göra sina behov i någon form av
finkornig sand, men det finns många alternativ på marknaden med eller utan
doft, klumpbildande, luktabsorberande, kristallsand, majsbaserad m.m. Långhåriga
katter kan ogilla sand som lätt fastnar i pälsen på tassarna. En del katter
gillar också att göra sina behov i jord, då kan man placera lite jord överst i
kattlådan (om man ej vill ha i hela) och sedan undvika att ha större blomkrukor
eller planteringar inomhus.

6. Lugn och ro

Stress är en vanligt förekommande orsak till att katter kissar
utanför lådan. Det är inte alltid som kattägaren är medveten om att katten är
stressad eller vad som kan ha orsakat stressen. Det kan vara en ny grannkatt,
en skällande hund, en hantverkare i lägenheten ovanför m.m. Några
stressförebyggande åtgärder som är lätta att göra själv är att ge katten extra
gömställen samt utkiksplatser i hemmet. Gömställen kan vara en låda där katten
får krypa in och där den alltid får vara ifred, en garderob m.m. Utkiksplatser
kan man relativt enkelt göra med hjälp av existerande möbler, eller ett stort
katt-träd. Tänk på att placeringen av dessa är mycket viktigt, fel placerat i
hemmet riskerar de att inte användas av katten.

7. Ta hjälp

Om inget av de tidigare tipsen hjälpt så är det nu dags att
kontakta en etolog eller annan person som arbetar med katter och
beteendeproblem. Då görs en utvärdering av katten, dess livsmiljö och vad man
kan ta för åtgärder för att komma tillrätta med problembeteendet. För att hitta
en lämplig person kan exempelvis maila till info@djurkonsultenzed.se
eller besöka www.sverigesakademiskaetologer.se
för mera information.



*Facepalm*

Djurvård Posted on Fri, September 15, 2017 22:19:08

I yrket som djurvårdare på klinik lär man sig så otroligt mycket, om både människor och djur. Man träffar dagligen fantastiska, och mindre fantastiska personer. Oftast går man hem, nöjd med sitt dagsverk och taggad inför nästa dag som kommer erbjuda nya utmaningar. Andra dagar har man ont i ansiktet efter alla “facepalm´s” man gjort under dagen.

Här följer tre exempel:

*Djurägaren ringer in och behöver få fler tabletter utskrivet. Doseringen och antalet tabletter som skrivits ut går inte riktigt ihop med att de redan skulle kunna ha tagit slut. Följdfrågor ställs därför om något kanske hänt med tabletterna (olycka), man säkerställer att djurägaren förstått doseringen korrekt. Efter lite besvarade frågor, kan man börja ana vart felet är och frågar: “Så när du har delat tabletten i 4 delar, och gett en av dessa delar till katten, vad gör du då med resten av tabletten?” Djurägaren svarar: “Det slänger jag i soporna!” *facepalm* (Läkemedel skall alltid lämnas in på apotek, ALDRIG slängas i soporna)

*Djurägaren verkar vid genomgång om hur medicinering av djuret ska gå till lite förvirrad. Tillsammans med veterinären upplyser man flera gånger om både intervall och dos, och vikten av att följa både dosering och intervall (man vill ju uppnå önskad effekt, utan att orsak onödig påverkan på djuret) varpå djurägaren ställer motfrågan “Hjälper preparatet inte om jag överdoserar?” *facepalm* (Vissa preparat är mycket skadliga att överdosera, men framför allt finns det inget behov av att överdosera)

*Mitt djur har ont och behöver veterinärvård, förklarar en djurägare. Man kollar av vad det är för slags djur, vad som verkar vara problemet och föreslår att boka in en tid för undersökning. “Kostar det pengar?” undrar djurägaren då. Förklarar vänligt att ja, det gör det och försöker ge personen en rimlig uppskattning av vilken summa det kan röra sig om. Personen anser då att vi ändå borde undersöka och behandla djuret utan kostnad:”Men mitt djur lider ju, då måste ju veterinären hjälpa det?” *facepalm* (djurägaren ansvarar för att djuret får veterinärvård när behov finns)

Dessa ovanstående exempel är också en förklaring till varför vi ibland upplyser många djurägare om helt självklara saker 🙂 Tack alla duktiga, härliga djurägare som bryr er om era djur för att ni står ut med tjatet! smiley



Djursjukvård – en bok!

Djurvård Posted on Mon, August 28, 2017 14:30:51

Nu släpper vi bomben!

Jag har skrivit klart en bok om djursjukvård inriktad mot djurvårdare. Vilket betyder att den är skriven på ett språk som förhoppningsvis är lätt att förstå och framför allt på svenska!
Manuset har gått iväg för layout och sidsättning och planen är publicering och tryck detta årsmiley

Boken är tänkt att ge in
inblick i djursjukvården och det omväxlande och stimulerande yrket som
djurvårdare på en klinik. Genom att läsa boken ska man kunna förstå och lära
sig grunderna för yrket som djurvårdare inom djursjukvården i teorin. Förhoppningen
är även att kunna effektivisera introduktionen av ny personal till arbetet på
kliniken.

Boken riktar sig främst
till de elever som läser djurvård, eller närmare bestämt djursjukvård, på
gymnasienivå eller på någon av de eftergymnasiala utbildningarna. Boken kan
även användas som en introduktionsbok för den som precis börjat på eller
funderar att påbörja utbildningen till legitimerad djursjukskötare. Den kan
även användas som en introduktion till personal som redan arbetar eller ska
börja arbeta med eller inom djursjukvården, som exempelvis receptionist,
administration eller på annat sätt. Innehållet bör ses som en introduktion till
yrket som djurvårdare samt branschen i övrigt och är inte tänkt att täcka in
precis allt. Tanken är snarare att väcka intresse och lägga grunden för ett
fortsatt lärande. Ansvarsområden, arbetsuppgifter och rutiner skiljer sig åt
mellan olika kliniker. Likaså kan hur man går tillväga för att genomföra vissa
arbetsmoment kan skilja sig mellan kliniker och därför är upplärning på
arbetsplatsen fortfarande av yttersta vikt – så klart. smiley

Boken inriktar sig främst på
djurslagen hund och katt, dels för att kunna begränsa bokens omfång och dels
för att de är de vanligast förekommande inom smådjurssjukvården. Bilder och
exempel har dock hämtats från fler djurslag. Bokens innehåll är
baserad på fakta såväl som på egna erfarenheter från arbete inom
djursjukvården. Boken kommer även att ha en ordlista, som är
tänkt att kunna användas som ett enkelt och snabbt uppslagsverk då man vid
studier, praktik eller arbete stöter på nya ord. Tanken är att man snabbt ska
få en uppfattning om vad ordet har för betydelse, sedan söka mera information
på egen hand vid tillfälle.

Jag är dock inte ensam om denna skapelse, min medförfattare Stefan
Lindberg har ansvarat för avsnittet om farmakologi. Stefan fick sin
veterinärlegitimation 2012 och har drivit en egen klinik på Tierps landsbygd under fyra års tid. Han undervisar också på REAL-gymnasiet i Uppsala i deras kurs
”Djursjukvård inom djurens hälso- och sjukvård”, där han ansvarar för D9
examinationen.

Är du intresserad av denna bok och vill få besked när den går att beställa? Maila till info@djurkonsultenzed.se



Piller till katt

Djurvård, Katt Posted on Sun, July 23, 2017 09:40:59

Hur man ger piller till en katt utan tvång (en fortsättning från Facebook)

Kontrollera först att tabletten är ok att dela!

Krossa sedan tabletten genom att lägga den mellan två matskedar och tryck till med tummarna över, försök fördela trycket så jämt som möjligt (om du inte har en tablettkrossare hemma). Strö pulvret över en liten mängd mjukmat, rör ner det ordentligt för att maskera eventuella dofter och servera. Om din katt är lite selektiv av sig (kräsen med maten) så kan du behöva välja något som är extra gott, gärna helt oemotståndligt 🙂 Ibland kan det vara enklare om katten inte ser att du “fixar” med maten, då avvikelser i rutiner kan göra katten “misstänksam”.

Skulle katten rata maten kan man också krossa tabletten och blanda i t.ex. en liten mängd räkost som man sedan stryker på ena frambenet (katten tvättar sig sedan ren). Tänkt då på att det verkligen ska vara en liten mängd räkost! Har din katt leverproblem, eller av andra anledningar ska vara försiktig med kosten, kan det vara bra att konsultera veterinären först.

Att ge tabletten direkt i munnen genom att placera den långt bak på tungan, stänga munnen och stimulera fram en sväljning genom att stryka på halsen är ett alternativ. Alla katter godkänner dock inte denna hantering och det sker med tvång. Kan man träna in tablettgivan med positiv förstärkning så kan det ju vara enklare i långa loppet.



Att transportera katt

Djurvård, Katt Posted on Thu, May 25, 2017 21:06:21

Äger man en katt är det viktigt att ha en bra och pålitlig lösning för hur de ska kunna transporteras, exempelvis om man behöver uppsöka veterinären.

Transporten ska vara stadig, inte kunna orsaka katten skador eller onödig stress och vara anpassat så väl anpassat som möjligt för din katt. För katter finns det jättefina flätade träkorgar, tygväskor, plastburar och liknande samt varianter av dessa. Tänk över material och utformning på transportburen. En transportbur i hårdplast är oftast ett bra val då den är stadig, oftast går att plocka isär och är lätt att rengöra. Katten ska inte kunna fastna med tassar eller huvud någonstans. Luckan till buren ska vara lätt att öppna och stänga och det bör finnas minst två öppningar. En öppning framtill och en ovanifrån är att föredra, ännu bättre om överdelen av buren enkelt kan tas bort helt. Då kan den nämligen användas som en trygg plats även då katten undersöks av veterinären, får klorna klippta eller liknande. Sidorna och överdelen måste släppa in tillräcklig mängd syre, men ändå motverka att onödigt ljus och ljud släpps in och stressar upp katten medan den befinner sig i transportburen. Katten blir lugnare om buren täcks över så att ljud och ljus stängs ute. Tänk på transportburens storlek så att katten ska kunna välja mellan att sitta och ligga i transporten. Katten ska också kunna vända sig, ta gärna till lite i storlek för att kompensera för en eventuell krage efter ett veterinärbesök. Om du köper transportbur när katten är ung/liten, tänk på att den kommer växa och ta gärna en något större modell. smiley

För att vänja katten vid sin transportbur kan man ha för vana att ha den stående framme i hemmet, slänga in godisbitar i den ibland eller rent av placera matskålen i den. Vänj katten långsamt vid att du rör dig i närheten av buren, stänger luckan o.s.v. Vid själva transporten är det bra att ha med en filt att lägga över buren och gärna bära buren med bägge händer då det är obehagligt för katten att bli svängd fram och tillbaka. Det finns lugnande feromoner för katter (feliway) som man kan applicera i transportburen ca 15 minuter innan avfärd. Katter har ett känsligt doftsinne så undvik låna transportbur, då dofter av en annan katt också kan stressa katten.

Andra bra saker att tänka på är att inte låta andra djur eller människor (som inte måste se katten) närma sig den då den är instängd, undvik i möjligaste mån skällande hundar eller andra stressande ljud och placera buren stadigt och högt (på ett bord eller på ett hyllplan) om möjligt medan ni väntar.

En katt med lägre stressnivå vid transport mår bättre, blir mindre stressad och är därmed lättare att hantera samt ger mera rättvisande symptom och värden vid en veterinärundersökning.smiley



Kastrering av marsvin

Djurvård, Marsvin Posted on Mon, April 17, 2017 21:39:52

I slutet av mars bokade jag in mina två marsvinshanar för kastrering. Ett relativt enkelt operativt ingrepp, men som alltid med gnagare (och kaniner) är man lite nervös, och bör så vara med rätta, för sederingen och det stopp i födohanteringen som sker. Marsvin är känsliga små varelser och det är mycket viktigt att de kommer igång att äta snabbt efter anestesin.

Marsvin, till skillnad från andra djur (exempelvis hund och katt) som helst ska fastas innan, ska äta hela tiden. Buren fylldes därför med hö och även lite annat gott som de är vana att äta. Gurkbitar fick de med sig istället för vattenskålar och till min glädje var de inte för stressade för att kunna äta lite av den medtagna maten i alla fall.

Ingreppen gick bra, båda två. Redan inne på kliniken matades de igång med critical care (någon som varje marsvinsägare borde ha i sitt hemma-apotek (även ägare till gnagare och kanin)). Den äldre hanen togs senare på dagen och han hade lite svårt att hålla sig på rätt köl hela kvällen. Rätt var det va så verkade han fastna i ryggläge och ha svårt att vända tillbaka själv. Han fick spendera mycket tid insvept i handduk i famnen den kvällen. Framsteg syntes, så ingen oro.

Dagen efter uppvisar dock den äldre hanen rikliga blåmärken på buken strax ovanför könet. Konsulterar med veterinären och hon skriver ut en smärtstillande och antiinflammatorisk medicin (Metacam) samt rekommenderar att smörja området med en salva. Den äldre hanen blir bättre för varje dag. Och Metacam är jättegott när man är marsvin (de flesta djur uppskattar smaken av denna medicin turligt nog).

Läkningen gick sedan bra för båda två. De är nu åter “hela” och har klarat sig igenom det hela med bravur. Det vit/blå -aktiga som syns på bilden ovan är vävnadslim som limmar ihop sårkanterna med varandra. Detta kan användas istället för stygn.



Ytterliga djurägare

Djurvård Posted on Sun, March 12, 2017 11:49:24

I mitt dagliga arbete som djurvårdare på klinik, som jag haft som arbete de senaste 6 åren ungefär, möter man dagligen djurägare. De flesta är trevliga och helt normala personer, men idag (eller kanske snarare jämt) är det ytterligheterna som irriterar mig. Det kan ringa djurägare på jourtid (kvällar, nätter, helger) för att hunden har fått en fästing och djurägaren nu absolut måste veta allt om Borrelia och om hunden kommer dö. Hunden kommer inte dö av fästingen innan kliniken har ordinarie öppettider (och bemanning att besvara frågor som denna) OM den nu fått Borrelia av just den fästingen. I stressiga situationer, framförallt, kan det vara frustrerande att behöva ta hand om oroliga djurägare i denna kategori. Men alla dagar att jag tar hellre 10 sådana samtal än att tar hand om den andra ytterligheten – djurägare som inte förstår allvaret.

Det är obeskrivligt frustrerande att samtala med djurägare som inte verkar kunna förstå varför en veterinär behöver uppsökas då fågelns ben böjer sig åt fel håll (benet är alltså brutet, eller i alla fall ur led) när den sitter på pinnen, eller går på det. Kaninen som inte ätit på två dagar och bara sitter stilla tryckt mot golvet (magsmärtor och stillastående tarmar är livsfarligt hos kaniner) som meddelar att de kanske behöver tips på något att ge hemma, som de redan har hemma – för annars går det inte. Hundägaren som fnyser åt att man rekommenderar vaccin, för lite hosta har ju ingen dött av! Ofta kan de tycka att det är dyrt, eller besvärligt att komma in eller andra bra ursäkter. Till slut lyckas man få dem att förstå att det kanske vore bra att låta veterinären ta en titt i alla fall. Det är då de säger: tack för informationen, då ska jag ringa till min ordinarie veterinär!smiley

Djurägaren har ansvar för sitt djur, ett ansvar att se till att det sköts enligt gällande lagstiftning och att ge djuret veterinärvård eller åtminstone avliva vid sjukdom för att förhindra lidande. Att ha djur är ingen rättighet, snarare en skyldighet!