Jag har alltid varit väldigt dålig på växter och artnamn, men nu med mitt relativt nyvunna intresse för odling och med det följer så klart också ett intresse för att känna igen och lära mig odla flera ätbara ting.

Jordärtskockor är något som aldrig intresserat mig särskilt mycket tidigare, men de är ju goda. Jag har fått tag på en sort som heter “Bianca” som ska hinna blomma i höst med gula blommor innan den vissnar ned. Det som är så bra med jordärtskockorna är att det är ingen stress, vill man inte skörda i höst när plantan börjar vissna ned så låter man bara allt vara kvar i jorden. Sedan ska man kunna skörda ända fram till våren när de nya skotten har fått fart och skjutit upp på nytt, bara det går att gräva i jorden. På så vis slipper man lägga tid och energi på lagring.

När jordärtskockorna skulle ned i jorden hade jag brist på odlingsyta, som var rymningssäker för skockorna, så i äkta “man tager vad man haver”-anda så släpade jag ut en gammal garderob utan dörr som stod kvar i ladan när vi flyttade in och fyllde med brunnen gödsel från dynghögen. I botten ligger ett tjockt lager med ratad halm och hö från hästhagen. Vilket också används för att täcka för att spara in på vatten och vattnandet.

För några dagar sedan hittade jag en man som sålde pallkragar billigt och lyckades köpa 11 stycken för ett mycket bra pris. En stor lycka, speciellt då jag fått korogiplantor från en ny bekantskap från biodlingskursen jag läste under våren.


Korogi har ätbara rotknölar, precis som jordärtskockan, men de ser ut mera som larver eller michelingubbar. I Kina och Japan har den länge odlats kommersiellt, viss odling finns tydligen även i Frankrike. Den ska ha positiv inverkan på immunsystemet. Korogin kan ätas rå, tillagad eller konserverad, men tyvärr ska de snabbt förlora sin vita färg i luft, så man rekommenderas att skörda i samband med att de ska ätas. Har plantan väl fått fäste så sprider den sig lätt och en planta kan ge så mycket som 150 ätbara knölar. knölarna blir mellan 2,5-8 cm långa och upp till 2 cm breda. Vill man fortsätta odla korogin år efter år behöver man bara låta några knölar ligga kvar i jorden. De blommar med blå blommor som ska älskas av bin. Jag ser mycket fram emot att prova äta korogin 🙂